Ledning av psykologers och kuratorers förebyggande arbete i skolor och läroanstalter måste säkras
Regeringen har preciserat lagförslaget efter remissbehandlingen gällande social- och hälsovårdsreformen. Det föreslås att psykologer och kuratorer arbetar främst i skolors och läroanstalters utrymmen. Detta är en viktig omformulering från det tidigare och möjliggör psykologers och kuratorers arbete som en fysisk del av skolgemenskapen samt som en tillgänglig del av barnens och ungas vardag.
Regeringen föreslår dock fortsättningsvis att psykologer och kuratorer i elevvården förflyttas till social- och hälsovårdslandskap, som framöver kallas välfärdsområden. I remissbehandlingen uttryckte flera olika instanser sin oro gällande tjänster inom elevvården och motsatte sig denna förflyttning. Omorganiseringen skulle göra det möjligt att ändra arbetsuppgifterna mot ett starkt fokus på korrigerande mottagningsarbete, vilket skulle leda till att det blir svårare att utföra förebyggande arbete i skol- och studiegemenskapen och annat arbete med lärare och rektorer. Social- och hälsovårdslandskapen skulle ansvara för arbetsledningen, men det är oklart hur behovet av psykologer och kuratorer i skolor och läroanstalter skulle samordnas. Skolkuratorer r.f., Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och Finlands Psykologförbund motsätter sig förflytten av psykologerna och kuratorerna i elevvården till landskapen. Det arbete som utförs av psykologer och kuratorer i skolor kan inte ledas från social- och hälsovårdslandskap, det måste ske i kommunerna.
– Målet med social- och hälsovårdsreformen är att öka tillgänglighet för service med låg tröskel. Psykologer som del av gemenskapen i skolor och läroanstalter stöder detta mål. Det är lätt att söka hjälp hos en psykolog då den är bekant och då hjälp erbjuds i den egna vardagsmiljön, i samverkan med arbetsrytmen i skolan, förklarar Finlands Psykologförbunds ordförande Annarilla Ahtola.
Det generellt inriktade arbete glömts bort
Finlands Psykologförbund, Skolkuratorer r.f. och Undervisningssektorns fackorganisation OAJ är särskilt oroliga över att regeringens framställning fortfarande saknar en beskrivning på hur den generellt inriktade elevvården i skolor och läroanstalter skulle säkras och utvecklas. Efter remissbehandlingen tillades ett konstaterande att generellt inriktad elevvård är den primära arbetsmetoden även i fortsättningen. Detta räcker dock inte för att försäkra utvecklingen av det generellt inriktade arbete i skolor och läroanstalter. Regeringens framställning bortser en del av skolkuratorers arbete genom att fokusera endast på individuellt inriktad elevvård, vilket är en viktig men inte heltäckande del av skolkuratorns arbete. Den generellt inriktade elevvården främjar välmående, psykisk hälsa och inlärning samt förebygger att konflikter uppstår eller förvärras. Ett exempel på generellt inriktad elevvård är förebyggande av mobbning och ingripande i sådana situationer. Den förebyggande generellt inriktade elevvården är tyngdpunkten i den nuvarande lagstiftningen om elevvård.
– I generellt inriktat arbete är det frågan om arbete, som görs på en nivå av skolgemenskaper och hela utbildningsväsendet, där det gemensamma arbete mellan utbildningsväsendet och skolans ledning och lärare är centralt. Arbetet måste ledas där det görs, alltså i skolor och läroanstalter i kommunerna. Den allmänna bedömningen av experter i sina utlåtanden är att det generellt inriktade arbetet är i fara eller blir omöjligt i social- och hälsovårdslandskap, poängterar Ahtola.
De lagförändringar som föreslagits är märkbara. Ifall de drivs igenom skulle psykologerna och kuratorerna flyttas bort från att vara omfattade av lagen om elev- och studerandevård. Psykologerna skulle i framtiden täckas av lagen om hälso- och sjukvård och kuratorerna av socialvårdslagen. Denna förändring skulle möjliggöra förändringar i arbetet och i dess innehåll. Tjänsteutövning enligt socialvårdslagen, bland annat bedömning av och beslut om stödbehov, föreslås till kuratorerna redan i lagförslaget. Att förändra skolpsykologers och kuratorers tyngdpunkt i arbete samt resurser från preventivt arbete, som främjar psykisk hälsa, till reparerande arbete skulle vara en dyr omstrukturering både ekonomiskt och mänskligt.
Ansvarsfrågor och arbetsfördelning mellan kommuner och välfärdsområden olösta
Kommunens ansvar om barns och ungas välfärd innebär ett ansvar över tjänsteproduktion av elev- och studerandevård. Psykolog- och kuratorstjänsterna i elev- och studerandevården borde införas i lagen som kommunernas ansvar, på samma sätt som i nuläget. Finansiering för detta borde ske direkt till kommunerna genom att adressera ett enskilt moment från statliga bidraget för att ordna grundläggande tjänster.
– Olika kommuner har olika behov och en modell fungerar inte överallt. Ifall landskapet och alla dess kommuner besluter tillsammans om att landskapet skall producera psykolog- och kuratorstjänsterna i elev- och studerandevården, måste kommunen ha rätt att flytta över detta ansvar till landskapet genom att adressera finansiering för ändamålet, betonar Ira Hietanen-Tanskanen, jurist för Undervisningssektorns fackorganisation.
I lagförslaget har ansvarsfrågor inte behandlats över huvud taget. På vems ansvar är den minderåriga eleven då den deltar i elevvårdens tjänster eller är på väg till dem?
– Ansvaret om eleven för den tid då den deltar i elevvårdens tjänster måste införas i lag att höra till social- och hälsovårdslandskapet som tjänsteproducent. Detta ansvar kan inte ligga hos kommunen som endast är undervisnings- och utbildningsanordnare, säger Hietanen-Tanskanen.
Tjänsteproducenten för elevvård måste också ha en möjlighet att anhålla om beviljad frånvaro till eleven för den tid då eleven besöker tjänsten. Eleven kan vara frånvarande från grundskoleutbildningen endast då den blir beviljad tillstånd. Om eleven inte vill att dess vårdnadshavare vet om besöken, måste elevvårdstjänsten ansöka om tillstånd för elevens frånvaro. Social- och hälsovårdsreformens lagförslag utfärdades 14.10.2020 till rådet för bedömning av lagstiftningen. Regeringen bearbetar lagförslaget till sin slutliga form på basis av rådets feedback. Det är meningen att regeringen skall ge lagförslaget till riksdagen i december 2020.