Ställningstagande till mobbning och våld i skolan av Riksdagens stödgrupp för de ungas psykiska hälsa
Mobbning och våld i skolan har allvarliga konsekvenser för barns och ungdomars uppväxt och utveckling. Att bli utsatt för mobbning eller skolvåld kan till exempel leda till sämre självkänsla och självuppskattning, depression, ångest, självdestruktiva tankar och utslagning. I värsta fall kan konsekvenserna sträcka sig ända till vuxen ålder. Att förlora känslan av trygghet rubbar sinnet, och det behövs stöd för att återställa den. Inget barn och ingen ungdom borde behöva vara rädd eller möta våld. Dessutom är det viktigt att beakta att mobbning och skolvåld utgör en risk även för utvecklingen hos de barn och ungdomar som mobbar och utövar våld. Det är viktigt att man i vårt samhälle lyckas identifiera, förebygga och ingripa i orsaker bakom mobbning och våld i tid.
Skolor och läroanstalter är uppväxtmiljöer för barn och ungdomar där de vuxna i skolan är det viktigaste skyddet. Lärare, skolpersonal och rektorer arbetar tillsammans med specialister inom elevvården för att förebygga mobbning och våld i skolan. I situationer där mobbning eller skolvåld har inträffat framhävs rollen för de yrkesutbildade personerna inom elevvården ytterligare. Tyvärr har dessa yrkesutbildade personer för närvarande för små resurser på många ställen. Riksdagens stödgrupp för de ungas psykiska hälsa betonar att skolorna och läroanstalterna ska ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser till sitt förfogande för att mobbning och våld i skolan ska kunna förebyggas och åtgärdas på effektivast möjliga sätt. Dessutom ska man sörja för skolpersonalens välbefinnande och ork i arbetet. Det finns många yrkesutbildade personer i skolor som känner sig otillräckliga, och också yrkesutbildade personer utsätts för våld i sitt arbete. Yrkesutbildade personers arbetshandledning och fortbildning bör tryggas.
När det gäller att förebygga mobbning och våld i skolan och att ingripa i dem har också samarbetet mellan hemmet och skolan en viktig roll. Samarbetet bör ständigt utvecklas. Samarbetet gör det också möjligt att effektivare erbjuda behövligt stöd i situationer där till exempel utmaningar i uppväxtmiljön återspeglas i ett barns eller en ungdoms beteende i skolan. Myndighetssamarbetet och obrutna servicekedjor mellan bildningssektorn och social- och hälsovårdssektorn tryggar tillgången till hjälp för barn och ungdomar effektivast.
I undervisning och fostran ska man i tillräcklig utsträckning beakta interaktionsfärdigheterna och i fråga om mobbning och skolvåld inse att det handlar om ett gruppfenomen där hela gruppen i värsta fall deltar till exempel aktivt genom att uppmuntra eller genom att ge sitt tysta samtycke. Fenomenet begränsar sig alltså inte bara till gärningsmännen och offret. Mobbning och våld i skolan kan dessutom på många sätt återspeglas i hur andra skolkamrater förhåller sig till den mobbade och hur den mobbade själv förhåller sig till andra. Mobbning och våld i skolan som inträffar i en grupp har konsekvenser för allas välfärd, och det är viktigt att ingripa i det på gruppnivån. Varje fall ska utredas och behandlas individuellt. Det är också viktigt att beakta alla former av mobbning och våld. I och med sociala medier sker mobbning och psykiskt våld i värsta fall överallt, varvid mobbning i allt högre grad sker också på fritiden. Det vore viktigt att trygga uppfostran när det gäller sociala medier och uppmuntra barn och ungdomar att föra mobbning på tal också när mobbningen och det psykiska våldet sker i sociala medier.
Det finns evidensbaserade modeller för att stödja sociala färdigheter och kamratrelationer samt för att förebygga och ingripa i mobbning, exempelvis Kiva skola som är ett åtgärdsprogram mot mobbning som utvecklats vid Åbo universitet. Dessutom presenterar slutrapporten ”Förebyggande av mobbning samt främjande av arbetsron inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt
på andra stadiet”, som undervisnings- och kulturministeriet publicerade i mars 2020, verkningsfulla metoder för att bli av med mobbningen. Det väsentliga är att varje skola och läroanstalt konsekvent och långsiktigt förbinder sig till arbetet för att förebygga och ingripa i mobbning och våld på nytt varje dag.
Genom att ta i bruk verkningsfulla åtgärder för att förebygga och ingripa i mobbning och våld i skolan samt genom att trygga tillräckliga resurser för skolor, läroanstalter, elev- och studerandevård samt social- och hälsovård gör vi det möjligt för alla barn och ungdomar att tryggt delta i småbarnspedagogik, undervisning och utbildning.
15.10.2020
Mer information:
Sofia Virta
Riksdagsledamot
Ordförande för Riksdagens stödgrupp för de ungas psykiska hälsa
sofia.virta@riksdagen.fi
Syftet med Riksdagens stödgrupp för de ungas psykiska hälsa är att öka riksdagsledamöternas medvetenhet om frågor som gäller de ungas psykiska hälsa samt att arbeta för en politik som främjar mentalvårdstjänsterna för de unga. Stödgruppen verkar tvärpolitiskt mellan riksdagspartierna. Stödorganisationerna för stödgruppen är Finlands ungdomspsykiatriska förening, Alliansen och Finlands Psykologförbund.