Från och med den 1 mars 2008 hamnade alla psykologer utanför prissättningen för det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet. Till följd av detta blev det mycket friare att avtala och förhandla om psykologernas löner.

Trots förflyttningen berörs psykologer av alla bestämmelser om löner och arbetsvillkor i AKTA/social- och hälsovårdsavtalet. Avtalet innehåller emellertid ingen grundlön för psykologer som arbetsgivare eller anställda bör förbinda sig till. Finlands Psykologförbund undersöker medlemmarnas löner och utvecklingen av dem under två års tid och samtidigt kartläggs den aktuella situationen på avtalsfältet. Undersökningen upprepades hösten 2021.

Oroväckande att många inte vet

Drygt 41 % svarade ja på frågan ”Har svårighetsgraden i dina uppgifter bedömts?”, enligt cirka 23 % hade svårighetsgraden den inte bedömts och fler än 35 % visste inte om bedömningen gjorts.

Svarsfördelningen i denna enkät är ganska lika från år till år. De som svarar ”Kan inte säga” utgör mellan 25 och 35 procent av de svarande och 20 procent meddelar att bedömningen inte gjorts.

Den stora andelen av personer som inte vet samt väljer nej-alternativet väcker frågor. Vad kan det bero på att anställda inte känner till grunderna för sitt lönesystem och vad kan vara orsaken bakom att arbetsgivare inte tillgodosett en förpliktelse som gäller dem?

En del respondenter berättar i de öppna svaren att de precis påbörjat arbetet vid ifrågavarande arbetsplats och känner därmed inte till arbetets kravnivåer.

Olyckligtvis beskriver en stor grupp situationen på arbetsplatserna som kaotisk. Utvärderingen av arbetets kravnivåer har gjorts för länge sedan och inte kontrollerats efter det, eller så har processen stannat upp på grund av byråkrati efter att den påbörjats. I värsta fall har arbetsgivaren inget intresse av att utvärdera kravnivån eller vägrar helt och hållet att ta hand om ärendet. Endast i ett öppet svar nämndes det att man begärt hjälp av en förtroendeman för att påskynda processen. Man får en uppfattning av att medlemmarna försöker främja saken enligt sin bästa förmåga ensamma eller inom sin enhet, men på grund av sakens vaghet, möjlig brådska hos chefen, okunskap eller undvikande blir saken bortglömd bland yrkesmässiga eller övriga ärenden som troligen också är viktiga.

Svårighetsgraden kan öka utan att man märker det

AKTA och social- och hälsovårdsavtalet fastställer emellertid entydigt att det lönesystem som används i en kommun/samkommun ska uppfylla de mål som ställs på ett gott och välfungerande lönesystem. Det här ska kontrolleras med jämna mellanrum.

Även arbetstagarnas/tjänsteinnehavarnas arbetsbeskrivningar ska uppdateras. När uppgiftshelheten som bedöms i den anställdas/tjänsteinnehavarens arbetsbeskrivning ändras, eller när den förändras mer än marginellt, ska man kontrollera arbetsbeskrivningen för personen ifråga så att den stämmer överens med den nya situationen. Samtidigt omprövas uppgiftens svårighetsgrad för att utreda eventuella förändringar i uppgiftens helhetskrav. Efter det utvärderas effekterna som eventuella förändringar har på uppgiftsrelaterade löner.

Särskilt uppmärksam bör man vara på förändringar i uppgifterna som sker långsamt och obemärkt. Det kunnande som den anställda förvärvar genom erfarenhet och fortbildning åtföljs ofta av att arbetsuppgifterna småningom blir mer krävande. Förändringen kan ske etappvis under en längre tid och arbetsgivaren märker nödvändigtvis inte detta ifall det inte tas upp regelbundet, till exempel vid utvecklingssamtal.

Ifall arbetsgivaren försummar sina förpliktelser att kontrollera lönesystemet, inte håller arbetsbeskrivningarna uppdaterade eller vägrar att sköta hela ärendet ska den anställda kontakta den egna FOSU-förtroendemannen vars uppgift är att övervaka att avtalen följs på arbetsplatserna.

Ifall saken inte ordnas med hjälp av förtroendemannen kan FOSU göra en tillsynsbegäran hos Kommun- och välfärdsarbetsgivarna vars skyldighet är att se till att arbetsgivarna under dem följer avtalet. Till exempel är den kommande social- och hälsovårdsreformen inte en acceptabel orsak till att inte följa arbets- och tjänstekollektivavtalet.

Nästan 900 svarade på Finlands Psykologförbunds enkätundersökning, vilket är cirka 30 % av psykologerna som arbetar inom kommunsektorn. Förutom avlöning handlade frågorna om till exempel övergången till social- och hälsovårdsavtalet samt om läget kring utvärderingar av arbetets svårighetsgrad ur medlemmarnas perspektiv. Sedan början av 2000-talet har man frågat medlemmarna om lönesystemet och om att använda utvärdering av arbetets kravnivå som grund för avlöningen.

Tydliga mål med lönesystemet

D e officiellt godkända målen för kommunens lönesystem är effektiv verksamhet, motiverad personal, konkurrenskraftig lön och rättvisa. Enligt lönekapitlet 6 § i det tjänste- och arbetskollektivavtal som används i kommunerna (AKTA eller social- och hälsovårdsavtalet) är målsättningen med lönesystemet att främja en effektiv verksamhet inom kommunerna och samkommunerna, motivera personalen till goda arbetsprestationer och att säkerställa konkurrenskraften hos lönerna inom kommunsektorn.

Man strävar efter att uppnå målen genom en rättvis lön, vars grunder är: 

• Uppgifter och deras svårighetsgrad. Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms enligt dem.
• Tjänstgöringstid. Arbetserfarenhetstillägget utbetalas på basis av tjänstgöringstiden.
• Yrkesskicklighet och att prestera i arbetet. Personligt tillägg bestäms enligt dessa.

Dessutom kan rekryteringstillägg, resultatbonus samt andra tillägg, bonusar eller ersättningar som nämns i avtalet.

Utvärdering av svårighetsgrad för arbetsuppgiften och arbetsbeskrivning som grund för lönen

Enligt lönekapitlets 9 § i AKTA eller social- och hälsovårdsavtalet utgör uppgifternas svårighetsgrad i första hand grunden för hur den uppgiftsrelaterade lönen bestäms. Utvärderingen av uppgifternas svårighetsgrad sker i kommunerna och samkommunerna. Bedömningen ska grunda sig på arbetstagarens/tjänsteinnehavarens verkliga uppgifter, inte endast behörighetsvillkoren för tjänsten eller sektorn.

Bedömningen av uppgifternas kravnivå ska grunda sig på arbetsbeskrivningen av vilken ska framgå uppgiftens syfte, väsentliga innehåll och centrala uppgiftshelheter. Arbetsbeskrivningen ska ha en tydlig och enkel struktur. Arbetsbeskrivningen ska hållas uppdaterad. När uppgifterna utvecklas, sker även en utveckling av uppgifternas kravnivå.

Arbetsbeskrivningarna utarbetas tillsammans med en representant för arbetsgivaren och arbetstagaren/tjänsteinnehavaren, eller med en representant för ifrågavarande yrkesgrupp ifall det handlar om att göra en modellarbetsbeskrivning. Arbetsbeskrivningen behöver inte göras separat för alla personer när de gör likadana uppgifter. I detta fall kan man till exempel göra en modellarbetsbeskrivning som kompletteras när det är nödvändigt. Arbetsgivaren bekräftar arbetsbeskrivningen. En kopia av en bekräftad arbetsbeskrivning ska ges på den anställdas/tjänsteinnehavarens begäran.

Katja Vähäkangas är föreningskoordinator i Finlands Psykologförbund.

Läs mer i Kommunteamet